Question 1

Vad gör vi om beställaren inte betalar våra fakturor?

Accepted Answer

Om beställaren inte betalar enligt avtalet kan bolaget under vissa förutsättningar ha rätt till betalning, dröjsmålsränta och andra avtalsenliga påföljder. Innan ni går vidare bör ni kontrollera om beställaren har invänt mot fakturan och om invändningen kan ha stöd i avtalet.

Vid en betalningstvist är det viktigt att snabbt säkerställa:

- vad fakturan avser,
- vilket arbete eller vilken leverans som fakturan gäller,
- att arbetet eller leveransen kan styrkas,
- vilka betalningsvillkor som gäller,
- om beställaren har reklamerat eller framställt en motfordran, och
- vilka rättigheter och skyldigheter avtalet ger vid utebliven betalning.

Om betalningen fortfarande uteblir kan exempelvis betalningsföreläggande eller domstolsprocess bli aktuellt.

Vid större entreprenader bör bolaget dessutom tidigt bedöma om beställarens betalningsproblem innebär en risk för projektets fortsatta finansiering och om det finns anledning att vidta ytterligare avtalsåtgärder.

Question 2

Vad gör vi när beställaren säger att ett ÄTA-arbete redan ingick i entreprenaden?

Accepted Answer

ÄTA-tvister uppstår ofta när parterna har olika uppfattningar om vad som omfattas av kontraktsarbetena.

Om AB 04 eller ABT 06 gäller finns särskilda regler om ÄTA-arbeten. Standardavtalen skiljer bland annat mellan föreskrivna och likställda ÄTA-arbeten, och reglerna kan påverka både rätten till ersättning och skyldigheten att utföra arbetet.

För att stärka bolagets position bör ni dokumentera:

- vad beställaren har begärt eller föreskrivit,
- varför arbetet ligger utanför kontraktsarbetena,
- när och hur frågan kommunicerades,
- vilken ersättning som gäller eller har begärts,
- eventuell påverkan på tidplanen,
- vilka underrättelser som har lämnats, och
- beställarens godkännande eller annan dokumentation som visar vad parterna har kommit överens om.

Undvik om möjligt att utföra större tilläggsarbeten utan att först tydliggöra den kommersiella och avtalsmässiga hanteringen. Vid AB 04/ABT 06 kan formkrav och underrättelser vara av stor betydelse, och det finns rättsfall där entreprenörens krav har fallit därför att entreprenören inte kunnat visa att arbetena hade beställts eller att erforderlig underrättelse hade lämnats.

Om arbetet måste påbörjas omgående bör bolaget åtminstone skriftligen dokumentera vad som har beställts och vilka kostnads- och tidskonsekvenser bolaget bedömer att arbetet får.

Vid offentlig upphandling måste även upphandlingslagstiftningen beaktas. Att ett arbete kan vara ett ÄTA-arbete enligt AB 04 eller ABT 06 innebär inte automatiskt att ändringen är tillåten enligt LOU.

Question 3

Vad gör vi om beställaren, andra entreprenörer eller ändrade förutsättningar försenar vårt arbete?

Accepted Answer

Entreprenören kan under vissa förutsättningar ha rätt till tidsförlängning och i vissa fall ersättning när entreprenaden hindras av omständigheter som entreprenören inte ansvarar för.

Det kan exempelvis handla om försenade besked eller handlingar från beställaren, bristande tillträde, ändringar i projekteringen eller störningar orsakade av andra aktörer. Vilka rättigheter entreprenören har beror dock på det konkreta avtalet och den omständighet som orsakat förseningen.

Bolaget bör därför omedelbart dokumentera:

- när hindret uppstod,
- vad som orsakar hindret,
- vilka arbeten som påverkas,
- vilken tidskonsekvens hindret får,
- vilka kostnader som uppkommer, och
- vilka åtgärder bolaget vidtar för att begränsa konsekvenserna.

Underrättelser och andra formkrav enligt avtalet kan vara avgörande. Hinder bör därför hanteras löpande och inte först när projektet redan är försenat. AB 04 och ABT 06 innehåller särskilda regler om bland annat hinder och tidsförlängning.

Question 4

Vad gör vi när beställaren riktar ett felkrav mot vårt bolag?

Accepted Answer

Ett felkrav bör varken automatiskt accepteras eller lämnas utan åtgärd.

Börja med att klarlägga:

- vilket fel beställaren påstår föreligga,
- vilken kontraktshandling eller avtalsbestämmelse kravet grundas på,
- när felet upptäcktes,
- om reklamationen gjorts i rätt tid,
- om bolaget faktiskt ansvarar för den aktuella frågan,
- om felet kan bero på projektering, material, andra entreprenörer eller beställarens förhållanden, och
- vilken åtgärd eller ersättning beställaren kräver.

Bolaget bör göra en egen teknisk och juridisk bedömning innan ansvar medges.

Om ni behöver undersöka saken bör kommunikationen med beställaren utformas så att ni inte oavsiktligt erkänner ansvar eller avstår från invändningar innan utredningen är klar.

Vid större krav bör juridisk rådgivning övervägas tidigt.

Question 5

Vad gör vi när entreprenaden riskerar att bli försenad och beställaren kräver vite?

Accepted Answer

En försening innebär inte automatiskt att entreprenören ansvarar för hela tidsförskjutningen eller att vite kan tas ut för hela förseningen.

Först bör bolaget utreda vad som faktiskt har orsakat förseningen och om entreprenören har rätt till tidsförlängning.

Det är viktigt att kunna skilja mellan förseningar som beror på bolaget och förseningar som exempelvis beror på:

- beställaren,
- ÄTA-arbeten,
- ändrade förutsättningar,
- projekteringsproblem,
- andra entreprenörer,
- leveransproblem, eller
- andra omständigheter som enligt avtalet kan ge rätt till tidsförlängning.

Dokumentera händelseförloppet löpande och lämna nödvändiga underrättelser enligt avtalet.

Om beställaren kräver vite bör ni därför inte utgå från att vitet är korrekt. Kontrollera bland annat:

- avtalad färdigställandetid,
- eventuella beslut eller omständigheter som påverkat tiden,
- entreprenörens rätt till tidsförlängning,
- den faktiska orsaken till förseningen,
- eventuell medverkan eller försening från beställaren, och
- hur vitesbestämmelsen är utformad.

Question 6

Vad gör vi när beställaren ändrar ritningar, tekniska krav eller förutsättningar under entreprenaden?

Accepted Answer

Ändrade förutsättningar kan påverka både entreprenadens omfattning, kostnad och färdigställandetid. Om ändringen utgör ett ÄTA-arbete eller på annat sätt påverkar entreprenörens rättigheter beror bland annat på entreprenadavtalet och vilka standardbestämmelser som har avtalats.

Bolaget bör därför inte enbart genomföra ändringen utan att samtidigt dokumentera konsekvenserna.

Bekräfta exempelvis skriftligen:

- vad som har ändrats,
- vem som har begärt eller föreskrivit ändringen,
- varför ändringen påverkar entreprenaden,
- vilken merkostnad ändringen medför eller förväntas medföra,
- om färdigställandetiden påverkas,
- vilka underrättelser som har lämnats, och
- vilket underlag som ligger till grund för bedömningen.

Det minskar risken för att beställaren senare hävdar att arbetet ingick i det ursprungliga åtagandet.

Vid AB 04 och ABT 06 finns särskilda regler om ÄTA-arbeten, men rätten till ersättning och tidsförlängning måste bedömas utifrån den aktuella situationen.

Question 7

Hur skyddar vi bolaget när en underentreprenör orsakar fel, förseningar eller andra problem?

Accepted Answer

Att arbetet utförs av en underentreprenör innebär inte i sig att huvudentreprenören befrias från sitt ansvar gentemot beställaren.

Underentreprenadavtalet bör därför vara genomtänkt och, när det är lämpligt, anpassat till de skyldigheter som huvudentreprenören har enligt huvudavtalet.

Säkerställ särskilt att underentreprenören har tydliga skyldigheter när det gäller:

- tider och tidplan,
- ÄTA-arbeten,
- fel och avhjälpande,
- garantier,
- försäkringar,
- dokumentation,
- arbetsmiljö,
- ansvar och skadestånd,
- underrättelser, och
- hävning eller annan påföljd vid avtalsbrott.

Det är särskilt viktigt att kontrollera att huvudentreprenören inte har tagit på sig ett mer långtgående ansvar mot beställaren än vad bolaget kan göra gällande mot underentreprenören.

Question 8

Vad gör vi om beställaren hotar med att häva entreprenadavtalet?

Accepted Answer

Beställaren kan under vissa förutsättningar ha rätt att häva entreprenadavtalet vid exempelvis väsentlig försening, allvarliga fel eller andra omständigheter som enligt avtalet ger rätt till hävning. Vilka hävningsgrunder som gäller beror på avtalet. Om AB 04 eller ABT 06 gäller finns särskilda hävningsregler.

Ett hot om hävning bör därför tas på allvar, men det innebär inte automatiskt att beställaren har rätt att häva.

Bolaget bör omedelbart kartlägga:

- vilket avtalsbrott beställaren åberopar,
- om avtalsbrottet faktiskt föreligger,
- vem som orsakat problemet,
- om bolaget har rätt till tidsförlängning eller annan befrielse,
- om rättelse fortfarande är möjlig,
- om beställaren har följt avtalets krav för hävning, och
- vilka underrättelser och tidsfrister som gäller.

En hävningstvist kan få mycket stora ekonomiska konsekvenser. Situationen bör därför hanteras snabbt och strukturerat.

En obefogad hävning från beställarens sida kan dessutom utgöra ett avtalsbrott och medföra skadeståndsansvar, vilket illustreras av nyare praxis.

Question 9

Hur avgör vi om ett påstått fel faktiskt ligger inom vårt ansvar?

Accepted Answer

Entreprenörens ansvar beror bland annat på entreprenadform, kontraktshandlingarna och vilken del av entreprenaden som kravet avser.

Vid en utförandeentreprenad ligger projekteringsansvaret normalt på beställaren, medan entreprenören i huvudsak ansvarar för utförandet. Vid en totalentreprenad har entreprenören normalt ett mer omfattande ansvar för projektering och funktion. Standardavtalen AB 04 och ABT 06 är utformade med denna grundläggande ansvarsfördelning.

När ett fel påstås bör bolaget därför identifiera:

- vad som faktiskt har avtalats,
- vilken kontraktshandling som är relevant,
- vem som ansvarar för projektering eller funktion,
- om utförandet avviker från avtalet,
- om andra aktörer kan ha orsakat problemet, och
- om beställarens krav har framställts inom rätt tid.

Det är alltså inte tillräckligt att konstatera att något inte fungerar. Frågan är också vem som enligt avtalet bär ansvaret för att det fungerar.

Question 10

Vad gör vi när konflikten med beställaren börjar bli en tvist?

Accepted Answer

Ju tidigare en entreprenadtvist identifieras, desto större möjlighet har bolaget ofta att begränsa kostnaderna och skydda sina rättigheter.

Börja med att samla och strukturera:

- entreprenadavtalet och samtliga kontraktshandlingar,
- ÄTA-beställningar,
- underrättelser,
- tidplaner,
- byggmötesprotokoll,
- mejl och annan kommunikation,
- fotografier,
- egenkontroller,
- besiktningshandlingar, och
- ekonomiskt underlag.

Därefter bör bolaget klarlägga:

- vad tvisten faktiskt gäller,
- vilka krav bolaget kan rikta mot beställaren,
- vilka krav beställaren kan rikta mot bolaget,
- vilket bevismaterial som finns, och
- vilka tidsfrister eller formkrav som kan påverka kraven.

Kontrollera också om avtalet innehåller särskilda regler om reklamation, underrättelser, förhandling, tvistelösning, skiljeförfarande eller domstolsprocess.

En entreprenadtvist bör inte hanteras enbart som en juridisk fråga. Även projektets ekonomi, tidplan, betalningsflöden, säkerheter och relationen med beställaren bör vägas in i strategin.

Vid större eller principiellt viktiga krav bör bolaget ta juridisk rådgivning innan positionerna låses.

Entreprenad & bygg

Vi förstår er bransch

Konkret stöd — när det räknas

Frågor om entreprenad & bygg

Fördelar med att arbeta med oss

Utforska närliggande områden

Underentreprenad och installationsjuridik

Byggherreperspektivet — fastighetsutveckling

Bostadsutveckling och nyproduktion

Prata med en specialist