Vi förstår er bransch
En bostadsrättsförening är både en juridisk person och ett hem för medlemmarna. Styrelsens beslut har långtgående konsekvenser — och kräver rätt juridiskt stöd.
Konkret stöd — när det räknas
Vi kan juridiken när du behöver den som mest
Vi granskar och uppdaterar stadgar enligt aktuell lagstiftning
Vi stöttar styrelsen vid större projekt och upphandlingar
Vi företräder föreningen vid tvist och i hyresnämnden
Löpande rådgivning anpassad efter föreningens storlek
Frågor om bostadsrättsförening
Kortfattade svar på vanliga frågor. Hittar ni inte det ni söker — då är ni varmt välkomna att höra av er.
Observera: Informationen på denna sida är generell och utgår från gällande svensk rätt vid tidpunkten för publiceringen. Den är inte avsedd att ersätta juridisk rådgivning i ett enskilt ärende. Bedömningen i ett konkret fall kan påverkas av avtalets innehåll och omständigheterna i övrigt.
En bostadsrättshavare får som huvudregel inte upplåta sin lägenhet i andra hand för självständigt brukande utan styrelsens samtycke. Om styrelsen inte lämnar samtycke kan bostadsrättshavaren i stället ansöka om tillstånd hos hyresnämnden.
Om en medlem hyr ut utan erforderligt samtycke eller tillstånd kan det under vissa förutsättningar innebära att nyttjanderätten är förverkad. Föreningen kan då ha rätt att säga upp bostadsrättshavaren till avflyttning.
Förverkande är dock en ingripande åtgärd och särskilda regler om bland annat rättelse och tidsfrister måste följas. I vissa fall kan bostadsrättshavaren undgå uppsägning genom att vidta rättelse eller genom att ansöka om och få tillstånd till andrahandsupplåtelsen.
Styrelsen bör därför agera snabbt, dokumentera omständigheterna och säkerställa att rätt förfarande följs innan några rättsliga åtgärder vidtas.
Om en bostadsrättshavare inte betalar årsavgiften i tid kan nyttjanderätten under vissa förutsättningar förverkas.
För en bostadslägenhet kan förverkande på grund av dröjsmål med årsavgiften inträffa när avgiften inte har betalats mer än en vecka efter förfallodagen. Föreningen måste därefter följa särskilda regler om bland annat uppsägning, underrättelse och möjligheten för bostadsrättshavaren att återvinna nyttjanderätten genom betalning.
Föreningen ska också underrätta socialnämnden enligt reglerna i bostadsrättslagen.
Eftersom ett felaktigt förverkandeförfarande kan få betydande konsekvenser bör styrelsen agera skyndsamt och säkerställa att rätt krav, underrättelser och tidsfrister hanteras korrekt.
Bostadsrättshavaren är skyldig att se till att de som bor i omgivningen inte utsätts för störningar som är så allvarliga att de inte skäligen bör tålas. Medlemmen ska även i övrigt iaktta vad som krävs för att bevara sundhet, ordning och gott skick inom eller utanför huset.
Vid störningar ska föreningen som huvudregel ge bostadsrättshavaren en tillsägelse att störningarna omedelbart ska upphöra. När det gäller en bostadslägenhet ska socialnämnden i den kommun där lägenheten finns också underrättas enligt reglerna.
Vid särskilt allvarliga störningar gäller särskilda regler och föreningen kan i vissa fall agera utan föregående rättelseanmaning.
Styrelsen bör dokumentera störningarna noggrant, exempelvis genom störningsrapporter, uppgifter från berörda boende och dokumentation från störningsjour eller andra som har observerat störningarna.
En bostadsrättshavare behöver styrelsens tillstånd för vissa åtgärder i lägenheten. Det gäller bland annat vissa ingrepp i bärande konstruktioner, installationer eller ändringar av ledningar, ventilation, eldstad eller rökkanal samt andra väsentliga förändringar.
Om en medlem genomför en åtgärd utan erforderligt tillstånd kan föreningen under vissa förutsättningar kräva rättelse eller återställande. Beroende på omständigheterna kan även reglerna om förverkande aktualiseras.
Styrelsen bör därför agera tidigt när en otillåten ombyggnad upptäcks. Dokumentera vad som har gjorts och utred om tillstånd krävdes innan föreningen riktar ett krav mot medlemmen.
Bedömningen påverkas bland annat av bostadsrättslagen, föreningens stadgar, vilken åtgärd som utförts och vilka konsekvenser den får för föreningen eller fastigheten.
Vid vatten- och brandskador är det viktigt att snabbt utreda både orsaken till skadan och vilken del av fastigheten som har skadats.
Bostadsrättslagen innehåller särskilda regler om bostadsrättshavarens ansvar vid bland annat brand- och vattenledningsskador. Bostadsrättshavaren kan under vissa förutsättningar vara ansvarig om skadan har uppkommit genom vårdslöshet eller försummelse.
I andra situationer kan föreningen bära reparationsansvaret.
Styrelsen bör därför dokumentera skadan, utreda orsaken och kontrollera ansvarsfördelningen enligt bostadsrättslagen, föreningens stadgar och omständigheterna i det enskilda fallet.
Det är viktigt att skilja mellan vem som ansvarar för att en skada repareras och vem som slutligen ska bära kostnaden.
Bostadsrättsföreningen har i vissa situationer rätt till tillträde till en lägenhet, exempelvis när det behövs för att föreningen ska kunna utföra arbeten eller utöva sin rätt enligt lag.
Bostadsrättshavaren måste då ge föreningen tillträde. Om medlemmen utan giltig anledning vägrar tillträde kan det under vissa förutsättningar få rättsliga konsekvenser och i vissa fall leda till att nyttjanderätten är förverkad.
Styrelsen bör först säkerställa att föreningen faktiskt har rätt till tillträde och därefter informera medlemmen om varför tillträde behövs, när det ska ske och vilka åtgärder som ska utföras.
Vid akuta situationer, exempelvis en pågående vattenläcka, kan behovet av omedelbart tillträde vara särskilt viktigt.
En bostadsrättshavare får inte använda lägenheten för något annat ändamål än det avsedda. Föreningen kan dock inte automatiskt ingripa bara för att medlemmen bedriver någon form av verksamhet i bostaden.
Bedömningen beror bland annat på verksamhetens omfattning och vilken påverkan den har på föreningen eller andra boende. En avvikelse från det avsedda ändamålet måste vara av avsevärd betydelse för föreningen eller någon annan medlem för att kunna åberopas enligt bostadsrättslagens regler.
Om verksamheten exempelvis leder till omfattande kundbesök, buller, störningar eller andra olägenheter bör styrelsen utreda och dokumentera situationen.
Styrelsen bör inte utgå från att all verksamhet i hemmet är otillåten, utan göra en konkret bedömning av omständigheterna i det enskilda fallet.
Bostadsrättshavaren ansvarar för att hålla lägenheten i gott skick och använda den på ett sätt som är förenligt med bostadsrättslagen och föreningens regler.
Om medlemmen försummar sitt ansvar och situationen exempelvis innebär risk för säkerheten eller omfattande skador på annans egendom kan föreningen under vissa förutsättningar få rätt att själv avhjälpa bristen på bostadsrättshavarens bekostnad.
Vid allvarlig misskötsamhet kan även reglerna om förverkande aktualiseras.
Styrelsen bör dokumentera bristerna genom exempelvis fotografier, besiktningsprotokoll, reparationsunderlag och skriftlig kommunikation med medlemmen.
Innan föreningen kräver ersättning eller vidtar mer ingripande åtgärder bör styrelsen säkerställa vilken skyldighet medlemmen har enligt lag och stadgar och vilken rättslig grund föreningen har för sitt krav.
Bostadsrättshavare måste i vissa situationer tåla att föreningen genomför åtgärder som föreningen har rätt att utföra. Föreningen kan exempelvis behöva tillträde till lägenheter för underhåll och reparationer av föreningens ansvarsområden.
Vid mycket omfattande åtgärder kan däremot mer komplicerade juridiska frågor uppkomma. Det kan exempelvis handla om väsentliga förändringar av lägenheten, krav på stämmobeslut eller andra rättigheter för bostadsrättshavarna.
Inför ett större renoveringsprojekt bör styrelsen därför tidigt utreda vilka beslut som krävs, vilken rätt föreningen har att genomföra arbetena och vilka rättigheter medlemmarna har.
Styrelsen bör också planera information, tillträde, evakuering och praktisk hantering innan projektet påbörjas.
Den som förvärvar en bostadsrätt måste som huvudregel antas som medlem i föreningen för att kunna utöva bostadsrätten. Föreningen får dock inte godtyckligt vägra medlemskap.
Bedömningen styrs av bostadsrättslagens regler och föreningens stadgar. Särskilda regler kan också gälla när köparen är en juridisk person.
Styrelsen bör därför kontrollera stadgarnas medlemsvillkor och bostadsrättslagens regler innan beslut fattas.
Om föreningen avslår en ansökan om medlemskap kan den som har förvärvat bostadsrätten under vissa förutsättningar få frågan prövad av hyresnämnden.
Ett beslut om att neka medlemskap bör därför fattas på ett korrekt och dokumenterat underlag.
Fördelar med att arbeta med oss
Erfarenhet av både stora och små föreningar
Transparenta priser — styrelsen vet alltid kostnaden
Affärsmässig och pedagogisk rådgivning
Utforska närliggande områden
Prata med en specialist
Lämna era uppgifter så ringer vi upp inom 24 timmar. Ingen faktura, inga åtaganden.